Kan inte komma ihåg sist jag hade så många sjukdagar på rad, en hel vecka utan träning och det är en bit kvar.. Jag var ute och testade formen idag(söndag), tyvärr inte så positivt besked. Bihålorna täppte igen och pulsen klart högre än normalt som om det inte var nog med det, kändes det som baksidan stramat till ordentligt med en vecka utan löpning. Resulterade i att den mesta tiden av träningen idag bestod av stretch och rörlighet. Tar det lugnt resten av dagen och gör ev. ett nytt försök imorgon och hoppas att en natts god sömn ska ge sista kicken för att mota bort en segdragen förkylning.

Igår fick jag återigen stå vid sidan när Milkojoggen avgjordes, eftersom det är Trångsviken som anordnar fanns jag istället med som funktionär och medaljutdelare. Roligast var nog att dela ut medaljer till 4 lyckliga vinnare i rullstolsklassen, härligt glada och lyckliga deltagare över mållinjen!

Ny vecka, nya mål, nya träningspass. Denna vecka ett pass och knappt 1 mil...

Nu skiner solen, i alla fall något att glädjas över! Hoppas att sommaren är på väg! / Lena

Nu 5.e dagen utan träning, däckad av en rejäl förkylning. Första dagen gick bra, då hade jag ju ändå klarat av en halvmara dagen innan och vila kunde ändå vara bra, läge att ta det lugnt och bli frisk lika snabbt som jag blev sjuk.. 2.a och 3.e dagen inte heller några problem eftersom jag var så pass dålig att göra något fysiskt fanns inte i tanken när jag helst befann mig i säng- eller soffläge. 4.e dagen, började fundera hur långvarigt detta kunde bli, började då kunna vara uppe utan att bli helt knäckt. Idag blir det fem dagar utan träning fortfarande rejält täppt i bihålor, huvudvärk och halsont men tillräckligt pigg för att bli lätt rastlös eller snarare otålig på att få känna mig träningsduglig igen. Just nu känns det som att det fortfarande är någon dag kvar. Det är fortfarande drygt 2 månader kvar till maratonloppet på EM, så jag borde kanske inte känna mig stressad ännu, men det hjälps inte, jag börjar faktiskt känna att Barcelona närmar sig, men det är så sant jag har många dagar kvar att träna på... 

Förresten, mamma - jag fick lov att gå på ICA och köpa svartvinbärssaft, inte som din, men ändå...

Ha det gott därute (och håll er borta från vårförkylningar!) / Lena

 

Tillbaka hemma på Frösön efter att ha kännt på sommarvärmen i Göteborg, när jag klev av tåget i Östersund i morse visade termometern 4 grader... annat än +25 i lördags!

Göteborgsvarvet, jag gillar det loppet, folket, atmosfären, staden och(för det mesta vädret) vädret. Nu hade jag det rätt jobbigt i lördags, hade planerat och hoppats på en tid runt 1,14, men kroppen och benen svarade inte riktigt och jag kände ganska tidigt att det inte funkade till 100%. Jag tycker inte att värmen var det värsta, trodde faktiskt inte att det var så varmt som 24-25 i skuggan(fick höra det efter loppet)det var något annat som inte funkade. Jag är riktigt nöjd med placeringen 4.e plats i det tuffa startfältet! Jag hade innan loppet insett att jag fick stå på för att klara topp tio. Nu var det visst fler tjejer som hade det jobbigt i lördags och jag hade ett par riktigt välmeriterade tjejer bakom mig i resultatlistan och var mindre än 3 min efter en tjej som gjort under 1,10. Så topp 6 och återigen få stå på¨prispodiet, det måste jag vara väldigt nöjd med. Men så var det känslan och tiden, där var jag inte alls nöjd 1,16,36 minst två minuter från vad jag hade hoppats på. Med tanke på att jag nu ligger däckad i kraftig förkylning och lätt feber har gett mig en del av förklaringen. Jag började känna redan under loppet att halsen kändes lite svullen, direkt efter målgång fick jag kraftig huvudvärk(vilket jag då kunde skylla på det varma vädret), när jag sedan under kvällen även fick rejält halsont förstod jag att jag haft något skit i kroppen och att en del av den tunga känslan kan ligga i det. Det hade varit intressant att veta om jag klarta runt 1,14 utan baciller i kroppen, men det får jag aldrig veta, det hade i alla fall varit en bättre värdemätare inför EM om drygt två månader. Nu får jag göra mitt bästa för att komma i gång med träning igen, varm dryck(mamma, saknar din svartvinbärssaft), apelsiner, echinacea, vitlök, honung och mycket sömn sedan hoppas jag vara igång med träning igen om några dagar och sikta in mig på EM, där kan det oxå bli varmt!

Atjooo, prosit... / Lena

I söndags sprang jag Kälagåtte en trevlig tävling i Hammarstrand. 8 km varav drygt 4 km i terräng och då menar jag inte terräng som en gräsplan, nej i skogen efter en skoterled där snön smält undan bara någon vecka tidigare, d.v.s blött och lerigt! Kanske inte det optimala underlaget för att göra tider men riktigt jobbigt och bra träning, även om jag har svårt att hålla farten i vissa partier när jag är mer rädd att halka och drutta än koncentrera mig på att springa fort...! Kanske var det oxå tack vare frånvaron av asfalt som startfältet bestod av flera OS medaljörer, som Charlotte Kalla, Anna Haag, Teodor Pettersson. Nu lyckades jag trots kampen med lera, dy, vattendiken och OS medaljörer vinna damloppet, 5 sek. från ett över 20 år gammalt banrekord, sved lite men det som var viktigast med detta lopp var att jag skulle känna att jag är på gång och att det börjar lossna lite inför Göteborgsvarvet.(läs mer p:  http://zport.se/2.4316/2.4495/1.2030957-gavelin-vinnare-i-stjarnfylld-kalagatte
  Nu är det svårt att värdera ett sådant här lopp mot asfalt men jag tyckte ändå att det kändes bättre än en vecka tidigare. Nu hoppas jag att den känslan var rätt och riktig och att det lossnar ännu mer fram till lördag då jag hoppas att kunna vara med och kämpa om topp tio i Göteborgsvarvet. Årets lopp har lockat flera världslöpare och det blir riktigt tufft när flera tjejer gjort runt 1,10, men jag hoppas göra ett bra halvmarathon utifrån min kapacitet och det kan räcka en bit även om det känns väldigt svårt att nå pallen i år. Just nu känner jag mig dock rätt trött och sliten efter en morgon med drygt 20 km löpning och sedan åtta timmars jobb med spring upp och ner för trappan... nu väntar snart sängen och förhoppningsvis lite piggare ben till morgondagens intervallpass det sista lite tuffare passet innan lördag.

Vart tog våren och sommaren vägen?! Hälsningar! Lena   

Trodde inte det var sant när jag tittade ut genom fönstret i morse, det snöade och det var inga små lätta flingor i luften, nej riktiga lapphandskar som la sig som ett vitt täcke på gräsmattan. Jag som hade planerat en bra träningsförmiddag med morgonjogg 07.30 och därpå följande banintervaller ett par timmar senare. Behöver jag säga att jag tappade sugen ganska snabbt i morse, det blev till att fundera någon minut, springa inte springa, vänta inte vänta... efter ca 45 min en titt på yr.no (som visade fortsatt regn hela dagen!) så gav jag mig till slut ut på min jogg ca 50 min och 10 km. Hem för en varm dusch, lätt frukost och nu minsann skulle jag inte ge mig för vädret, nästa pass 2 timmar senare... klockan närmade sig 11 och utanför fönstret bokstavligen vräkte regnet ner, köra intervaller, eller inte köra intervaller, stanna inne, vänta??? Efter att gruvat mig i 30 min, tänkte jag "nej banne mig, har jag sagt det så.".. och vänta tills imorgon funkar inte då jag jobbar hela dagen. På med regnstället och jogg upp till löparbanan. Det jag är mest nöjd med idag är att jag i alla fall genomförde passen jag tänkt, även om det blev någon timme förskjutet. Jag motiverade mig på något sätt att köra 10x 1000 m ensam i regnet på löparbanan och även om tiderna inte var något att skryta om (3,35-3,26) så är jag stolt över mig själv att jag genomförde passet, dessutom lyckades jag springa fortare och fortare på 1000-ingarna, började med 3,35 tog mig samman och tänkte att sämre än så här får det inte bli, nästa 3,32 och sedan gick varje intervall något snabbare. Nu känns det skönt med en kopp kaffe i soffan och lyssna på regnet utanför som fortfarande slår på fönsterrutan, men nog längtar jag efter sol, sommar och värme, banpass med linne och korta tights, kanske nästa gång...

Ha en bra helg! / Hälsningar från ett kallt och regnigt Frösön. Lena

Över ett halvår sedan jag tävlade på sträcka under marathon men igår var det dags. Kändes som tävlingspremiär fastän jag redan avklarat ett marathon. Det gick tungt!! Inget fanns i benen även om jag ville så gärna, kanske sliten eller dåligt tränad för snabbare löpning?? Försökte analysera efter målgång, vad är fel? Hade i alla fall ingen riktig fart i benen.

Jag tävlade med pulsklocka, jag brukar inte göra det eftersom det kan bli ett stressmoment, men igår ville jag se vart jag låg under tävlingen. Det som förvånade mig, speciellt under de sista kilometrarna, var att jag inte lyckades nå upp riktigt i puls även om jag tyckte att jag tog i för allt jag hade kvar. Nu var det en mindre träningstävling att inte dra allt för stora växlar på, men efter en lång träningsperiod vill jag ju så gärna se att jag är bättre på gång än gårdagens 36 min på milen! Kanske kom en del av svaret på den tunga känslan redan igår eftermiddag när jag började ana små tendenser till förkylning, idag är jag rätt tung i huvudet och i bihålor så det får bli en extra vilodag och hoppas att det inte bryter ut någon värre vårförkylning, inte nu.... mindre än 2 veckor kvar till Göteborgsvarvet jag har fjolåret allt för nära i minnet... då fick jag stå vid sidan om när startskottet gick i Göteborg. Kanske en extra vilodag är det jag behöver för att inte dra på mig någon värre förkylning och ge benen en chans att bli lite piggare. Om knappt två veckor är det Göteborgsvarvet och då vill jag prestera bättre än jag gjorde i Vattudalen igår, ingen förkylning och pigga ben, är vad jag önskar, tack! 

Hälsningar / Lena

Idag har förbundskapten Stefan Olsson gjort en första nominering till sommarens EM i Barcelona och jag blev en av de nitton uttagna. Jag hade nog blivit besviken om jag inte fått förtroendet efter att klarat kvalgränsen i Florens i höstas och sedan visat framfötterna i Zürich men det känns förstås ändå riktigt skönt att det nu är klart. Nu kan jag i lugn och ro sätta in siktet mot marathonloppet i EM och börja förbereda mig på rätt sätt, för att förhoppningsvis komma bra förbered till Barcelona i sommar.

Nu hoppas jag bara på lite sommarvärme även på Frösön, fortfarande väldigt kalla vindar, underställ på...

Hälsningar! / Lena

Denna vecka känns det som jag är tillbaka där jag borde vara i löpningen. Vissa pass i och för sig väldigt tunga och trött i kroppen. Att det fortfarande känns väldigt tungt vissa pass är visserligen inga konstigheter, mindre än tre veckor efter maran. Har börjat köra lite hårdare pass med ett tröskel/intervallpass i torsdags med 2xca13 min(2 min. vila) + 2x3 min(1 min. vila). Idag (lördag) 6 x1000 på asfaltsvägen i Vålådalen, i stark vind med snö, regn och hagel, vilket gjorde väldigt ojämna tusingar med 3,12-3,34 låg på ca 85-90% i snitt under intervallerna, så är ändå nöjd med passet.

Nu hoppas jag att även vädergudarna förstått att våren ska vara här och att jag slipper snön på morgondagens pass! Just nu snö och minusgrader, dags för en kopp varm choklad framför brasan. 

Sommar, sommar, sommar...  Hälsningar / Lena