160 min cykel
En höstdag som denna, visserligen plusgrader, så löpvägarna var nog halkfria, men grått, blåsigt och regn, passade på att göra premiär spinning 160 min. Fördelen med att jag nu tränar för "egen skull", ja självklart har jag alltid gjort det, men när jag nu bestämt mig för tack och adjö till den riktiga maratonsatsningen så kan man träna andra pass som inte varit "lämpliga" tidigare. Har flera gånger tänkt delta på Gold´s extra långa spinningpass, men antingen har jag inte varit hemma eller så har annan träning funnits på planeringen, så det inte har passat in. Idag blev det äntligen premiär. Kan erkänna att efter första 20 min nere i spinningsalen började jag fundera... svetten började redan rinna och att sitta nere i en källare ytterligare 2,20 kändes låååångt. Men som ofta med mig ju längre desto bättre.... Efter första halvan började jag känna mig riktigt igång. Svettas gjorde jag så mycket redan så nu började pölarna som bildats på golvet inte längre ha någon betydelse och trötta ben ville bara mer... Visserligen gillar jag egentligen utomhus bättre men att prova på något udda pass ibland är bara kul.
Jag kan villigt erkänna att jag är riktigt trött nu, tror framförallt att jag inte lyckats återhämta vätskebalansen, måste ha svettats flera liter, då jag kunde vrida ur kläderna efteråt och skorna står på tork, som om jag hade sprungit genom en blöt myr. Det blir säkert fler gånger i höst och vinter, men nästa gång får jag ta med mig ännu en extra handduk och sportdryck för att snabbare återhämta all vätska som försvinner.
Tack Nicklas och Towa för ett härligt pass, men nej Nicklas jag tror inte triathlon är något för mig, ännu.... Även om jag behärskar löpning(så klart) och provat på en del cykel, och även om jag gillar att testa "nya" träningsformer så känner jag inte för att lära mig kråla , simmning har aldrig varit min grej, tror jag....
Ha en fortsatt bra helg! / Lena
Och jag håller tummarna för Isabellah och alla andra som springer Frankfurt Marathon imorgon, känner lite extra för den maran eftersom det var mitt första internationella maratonlopp som dessutom slutade med en tredjeplats, men det var nio år sedan...
Kommentera detta inlägg >> 0 kommentarer
Publicerat under: lenas dagbok






